Arbetet inför Biologiska mångfaldens dag 2019 är i full gång och det är väldigt kul att kunna avslöja att vi nu har en ny eldsjäl ombord i projektet – artnörden, biologstudenten och den inspirerande och entusiastiska naturvägledaren Moa Pettersson. Läs vidare för att förstå varför det känns så rätt.

Moa Pettersson har varit intresserad av naturen sedan barnsben och har en bred kunskap om allt från dyngbaggar och myggor till mossor, trollsländor och fåglar. Hon har i många år varit aktiv i föreningslivet och började i Fältbiologerna och är engagerad i Naturskyddsföreningen där hon bland annat gått traineeprogram och utbildat sig till Natursnokledare. Hon är också aktiv i Västsvenska entomologklubben, Trollsländeföreningen, Svenska botaniska föreningen, Hallands botaniska förening som floraväktare och dessutom passiv medlem i ytterligare några föreningar.

2018 arbetade hon på Station Linné med Svenska malaisefälleprojektet och var ansvarig för den publika barnverksamheten Humlans naturspanare, hon var också labb- och fältassistent under masterkursen ”Insekter – inventering och bestämning”. Året innan jobbade Moa Pettersson på Nordens ark med bland annat ängs- och betesmarksgynnade arter och är även lärare på Natur- och faunavårdsprogrammet på Klarälvdalens folkhögskola. Hon har också gjort grodinventeringar, varit frilansande fotograf på heltid och ringmärkt fåglar vid Grötvik, Hornborgasjön, Nidiningen och Röda grind.

Den senaste tiden har Moa Pettersson medverkat i Naturmorgon tre gånger för att prata om bara några av de områden inom biologi som hon behärskar: snösländor, dyngbaggar och ett fältreportage om biologisk mångfald i våtmarker.

Som om inte allt detta var nog så har Moa Pettersson också varit engagerad i Biologiska mångfaldens dag de två senaste åren som naturvägledare.

– 2017 var jag på Öland och hängde med Station Linné ut på nattlys till exempel och i år ordnade jag artbingo åt mina elever. Utöver att kryssa olika arter på brickan fick de även leta upp valfri rödlistad art samt en invasiv art, så kunde vi efteråt diskutera vad de hade med den biologiska mångfalden att göra.

Varför är frågan om biologisk mångfald viktig för dig?
– Vi befinner oss just nu i ett stort artutdöende, och de pågår i en sådan hastighet att många arter kommer hinna försvinna innan vi ens hinner upptäcka dom. Enligt Johan Rockströms m fl rapport om plantära gränser anses ju förlust av biologisk mångfald vara vårt största hot just nu. Så det här är inte bara en fråga om någon liten grå lav som är så liten att man knappt kan se den skall få finnas kvar i skogen utan en fråga som faktiskt rör vår gemensamma framtid.

Vad tror du att du kan tillföra projektet?
– Jag gillar ju att ha många järn i elden och att peppa folk. Är det något jag tycker är lite extra roligt så är det att få inspirera barn och unga i det här projektet.

Om du skulle välja något som alla borde känna till om biologisk mångfald – vad skulle det vara?
– Det har ibland hänt att jag fått frågor som “Vad gör fästingen för nytta egentligen?” och då skulle jag gärna vilja komma bort från just nyttoperspektivet. Allt runt omkring oss gör inte nytta för oss, men det gör nytta för sig självt och har en del av ekosystemet. Ibland känner vi till vilka andra arter som just den arter interagerar med men ibland har vi ingen aning om just den artens ekologi. Jag tycker vi bör vara ödmjuka med att inse hur mycket det är vi inte vet ännu, något jag inte minst lärde mig när jag jobbade i Svenska malaisefälleprojektet och fick se hur mycket nya arter för både landet och vetenskapen som uppenbarade sig där. Arter som vi inte hade en aning om att de fanns men som ändå troligtvis har en stor påverkan på sin omgivning.

Rebecka Le Moine kommer att fortsätta att engagera sig för frågan men främst inom sin roll som riksdagsledamot. Hon kommer alltid vara engagerad för naturens högtidsdag den 22 maj och fortsätta sprida kunskap i ämnet genom sin politiska plattform.